Gift vid första ögonkastet? Det vågar ingen

Gift vid första ögonkastet är slut för säsongen. Tre par, men ingen av dem fortsatte tillsammans. Vem är förvånad?

Det spelar ingen roll vad såpan heter: Bonde söker fru, Tro, hopp och kärlek eller Gift vid första ögonkastet. Den dag du sätter på dig anknytningsglasögonen ser du det tydligt redan från första stund: otryggheten.
Vi vet att det finns fler människor med otrygg anknytning än med trygg. Att därför tro att någon på fyra veckor klarar av att knyta an till en annan människa är naivt. För vilken är den vanligaste repliken i början av varje serie? Jo, ”jag vet inte var jag har hen”, ”hen är inte tydlig, jag vet inte vad hen tycker om mig” etc.
Vi är ju å ena sidan genetiskt förprogrammerade för en relation, å andra sidan vill framförallt kvinnor känna sig trygga i situationen innan de ger sig hän. Men hela tv-konceptet går emot dessa kunskaper.

”Paren måste våga ta risker”, säger kropps- och samtalsterapeuten Daniella Gordon, en av ”experterna” i programmet. Men rädslan för att bli avvisad eller övergiven sitter så djupt i oss att mycket ska till för att personen tar det steget. Det är ju därför folk inte gifter sig vid första ögonkastet i vanliga fall.

I eftersnacket till senaste säsongen säger den mer försiktiga Sofia, som var ihop med skånske Magnus, som förklaring till att deras relation verkade blomstra ända in i sista avsnittet:
”- …. han gör mig trygg redan där i början.”
Magnus öppnade upp sig tidigt, visade sin osäkerhet och längtan vilket gjorde honom tydlig för Sofia. Då vågade också hon visa sina känslor och de fick till och med till ett bra sexliv, enligt vad de sa.

Men det räcker inte med att den ene driver relationen, om det saknar lyhördhet för den andre. I senaste Tro, hopp och kärlek fanns en frikyrkopastor som fick nobben, vilket tittare förstod tidigt men inte han. Det blev en snöplig avslutning eftersom han också nobbat den kvinna som verkligen ville ha honom. För mig var det snudd på förnedrings-tv. Speciellt taskigt kändes när jag såg programledaren Mark Levengood berätta i en videointervju att ´någon kommer att göra bort sig så det blir pinsamt. Riktigt pinsamt!´

Vi mäniskor skyddar oss med starka försvar om vi har en otrygg anknytning. Och våra skydd kan se olika ut, en del är nästan utåtagerande (en annan deltagare) medan andra backar och backar in i försiktigheten.
Men människors okunskap om hur de själva fungerar, hur deras historia påverkat dem osv – det gnuggar produktionsbolagen händerna åt. För sånt blir bra tv!
Och för en resursstark deltagare som Mats i Kärlek vid första ögonkastet fungerar det att konstatera:
– Man måste ta programmet för vad det är. I första hand är det en tv-produktion, och i andra hand ett matchmaking experiment.

Men för alla de tittare som troget följer varje serie, som jag, är varje avsnitt en prövande lektion i mänsklig överlevnadskonst. Vi känner ju fortfarande som vi gjorde när vi gick med flocken på stäppen en gång i tidernas begynnelse. Vi pendlar mellan rädslan för att avvisas/överges och tryggheten i en nära relation. Och det är vad som gör dejtingprogrammen så lockande.

Önskar bara det fanns en sån ”expert” med i produktionerna som kunde ge tittare och deltagare kunskap om vad som händer– egentligen.

Fastnat i dåligt mönster?

Mina 10 bästa goda råd
när det inte är bra!

Läs listan som publicerades i Aftonbladet >>
Se råden som video >>